Välkommen till min hemsida!
Den här målningen ser jag på en stund nästan varje dag. August Berg hämtade sitt motiv i Kaxås, Offerdal sommaren 1910 när han var där och målade med Nils von Dardel och Ante Karlsson-Stig. Men egentligen handlar det med den uppdrivna färgstyrkan lika mycket om ett inre landskap med melankoliska inslag. Ett ljust och fagert stycke natur bildar front, men var är solen och skuggorna? Träden i förgrunden är gröna som granar, men har vita stammar och är formade som burriga lövträd. Livet går på konstgjord andning. Den ensamma hässjan ger en ödslig ton. Himlen är målad med grova penseldrag och i kontrast till den lila bergskedjan och varma färgerna i förgrunden ger den ett kyligt och platt intryck. Med de likaledes ljusblå diminslagen på marknivå bildar den en hinna som döljer landskapet i bakgrunden från vår blick. Linjerna drar blicken mot denna formation som man endast anar i fjärran. Ett dolt landskap i dubbel bermärkelse. Expressionismen hade kommit till Jämtland. Liksom fallet var med Helmer Osslund som ställde ut i Östersund samma sommar rörde det sig om en agent. August Berg hade tagit intryck av expressionismen, men tillämpade den inte fullt ut.